Texter – Gyllengahm

Kreativ

Jag tänker rätt så mycket
Var dag till huvuddel
Ibland så blir det tokigt
men mest så blir det fel

Jag går i mina tankar
där blir det aldrig lugnt
Där spelas det och bankas
det är högt och lågt och tungt

Sen kommer verkligheten in igenom fönstret med ett kras
det blir ett öronbedövande brak
Och frustrationen väller fram när allt jag ser inför mitt inre
går till botten likt kronskeppets vrak

Om du är född kreativ får du inget enkelt liv
för i Sverige bör man ej ta egna initiativ
Om du är född kreativ får du inget enkelt liv
Nej, det är nåt fel på människor som har skaparkraft och driv
och om du ändå mot förmodan lyckas vara produktiv
Så snor mamma staten allt med nya skattedirektiv

En del de imponeras
av saker som jag gjort
Av sånt jag komponerat
de få stunder det känts stort

De skulle bara veta
hur det är all annan tid
när tankarna de spretar
och inte ger mig frid

Tänk om man kunde sätta sig och se på TV som de andra
och ha trevligt i goda vänners lag
Istället måste jag gå ut och isolera mig och skriva gnällig country,
ja, sådan är jag

Om du är född kreativ får du inget enkelt liv
Men man gör det man är född till, det behövs inga motiv
Om du är född kreativ får du inget enkelt liv
Ty i Sverige är det fult med framgång, skaparkraft och driv
Misslyckas likriktningen trots vår Stalinistiska doktrin
finns det antidepressiva, alkohol och ritalin

Ogreidit

Man stiger upp på morgon’
Knappt sovit har en blund
Det riktigt hänger i luften att någonting är fel
denna vidriga arla morgonstund

Och knappt har dagen börjat
förrn’sch det hopar sig bevis
När man går ner i köket
för sitt kaffe och sin pris

För snuset är försvunnet
och kaffet det är slut
Och utan dessa dyra ting slås hjärnfunktionen ut

He blir ogreidit oppi schkaell’n
He blir ogreidit oppi schkaell’n
He blir ogreidit oppi schkaell’n
Ja, se ogreidit oppi schkaell’n

Man masar sig till jobbet
Trött som en gasell
Där står en sketen filur och pekar på sitt ur
det blir löneavdrag och en massa gnäll

Man räcker denne fingret
man klarar sig ändå
För de har skurit ner och vi som jobbar är nu få

Ja, de som faktiskt gör nånting på jobbet nuförti’n
behövs varenda en för att försörja dessa svin

För dem ha ogreidit oppi schkaell’n
dem ha ogreidit oppi schkaell’n
dem ha ogreidit oppi schkaell’n
Ja, se ogreidit oppi schkaell’n

En del de menar allting har nån mening på nåt sätt
men av det som nu sker så ser jag inte mycket rätt
Att inse att förfallet kommer fortsätta är lätt
då brottslingar har rodret och de flesta saknar vett

He jer ogredit överallt
He jer ogredit överallt
He jer ogredit överallt
Ja, se ogreidit överallt

He jer ogredit överallt
He jer ogredit överallt
He jer ogredit överallt
Ja, se ogreidit
Överallt
Ogreidit överallt
He jer ogredit överallt
He jer ogredit överallt
Ja, se ogreidit överallt

Alkohol och motorsågar

Ett hopp, ett svärd, en järnkuöehk av stål
Ett monster med tänder av järn
Ett våld mot träd du aldrig sett förr
Ja vi ska ta ved med oss hem
En Blackie Lawless-peyhnis gjord i Kina
som skövlar och gör hyggen där den far
När kedjan över svärdet börjar vina
Förödelsen i skogen är total

Följ med oss ifall du vågar
Alkohol och motorsågar
Gubbar ut i skogen tågar
Alkohol och motorsågar

När allt är fällt och klart som beställt
så öppnas det flaskor såklart
Vi reser tält och ropar sen snällt
för då kommer skogsrået snart

Sen festar vi, ja, spriten den ska sina
tills ingen har en enda droppe kvar
Vi är så härligt toxiskt maskulina
och skriker åt de älgar som är kvar

Djupt i skogen nu vi skålar
medan motorsågen vrålar
Veden skall i spisen tändas, men
först ska våran flora skändas

Följ med oss ifall du vågar
Alkohol och motorsågar
Gubbar ut i skogen tågar
Alkohol och motorsågar

Veden skall i spisen tändas, men
först ska våran flora skändas
Gubbar ut i skogen tågar
Alkohol och motorsågar

Dra åt helvete, era jävlar

Dra åt helvete, era jävlar
Ja, dra åt helvete, era jävlar
Dra åt helvete, era jävlar
Ja, dra åt helvete, era jävlar!

Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk

Ja, dra åt helvete, era jävlar
Dra åt helvete, era jävlar
Ja, dra åt helvete, era jävlar!
Dra åt helvete, era jävlar

Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk

Smaklig spis med svartslaktad gris
He’ smält ju som smör’e i munn
Smaklig spis med svartslaktad gris
He’ smält ju som smör’e i munn

Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Så är det, det är bara så
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk
Sen få dem säga va dem vill i Fjollträsk

Ja, dra åt helvete, era jävlar
Ja, dra åt helvete, era jävlar!
Ja dra åt helvete, era jävlar!

När vi klipper strömmen (blir det mörkt)

Vi stiger upp, det är kallt, men vi har dieselaggregatet
I spisen brinner ved, och vi har frysen full av mat
Man kunde tro, att för revolt krävs tanks och automateld
Men vår trupp är fyra man, måhända desperat

En livsnerv ifrån norr till söder
ska kapas då vi nu förblöder
Bort, ja vi skär bort…
Vinden viner, skotrar vrålar
Kölden sticks med kalla nålar
Det är dags

Spänn fast, håll hårt
Vi viker upp, vi viker in, vi viker ner mot linjen
Jaktgevär och pentylstubin tar dig långt
Spänn fast, håll hårt
Vi viker upp, vi viker in, vi viker ner mot linjen
Jaktgevär och pentylstubin
Jaktgevär och pentylstubin
Jaktgevär och pentylstubin
Jaktgevär och pentylstubin
Jaktgevär och pentylstubin
Jaktgevär och pentylstubin!
Jaktgevär och pentylstubin!
Jaktgevär och pentylstubin!
Jaktgevär och pentylstubin!

När vi klipper strömmen blir det mörkt
När vi klipper strömmen blir det mörkt
När vi klipper strömmen blir det mörkt

Nånting går ner, det slår en blixt, ett ställverk är nu trasigt
och någonstans i syd börjar kölden tränga på
för redundanser och reserver är nåt gammalt, fult och knasigt
Systemet går max och klarar inte mer ändå

Mobilen har vi lämnat hemma
Ingen kommer veta vad vi gjort, det går så fort
Vinden viner, skotern vrålar
Kölden sticks med kalla nålar
Så var det gjort

När vi klipper strömmen blir det mörkt
När vi klipper strömmen blir det väldigt mörkt
När vi klipper strömmen blir det mörkt
När vi klipper strömmen blir det mörkt

Ensam i skogen på kvällen

När dagen nått sitt slut och solen falnar för att dö
så vill de flesta vara hemmavid
I elektriskt ljus i dräglig artificiell miljö
det passar vår moderna individ
Till helgen går en del på krogen, andra till en skog
En trevlig tur i dagsljus, inte mer
För skogen det är hem för många underliga ting
där kan man känna sig rätt liten när allt kommer kring

När du är ensam i skogen på kvällen
och hör ljud ifrån märkliga ställen
är det lätt att man ökar takten, skyndar på
Snart räcker det inte att gå
Man skyndar hem till den gosiga fällen
när man gått ensam i skogen på kvällen
Det är långt att krypa med ett brutet ben
med oknytt och troll bakom varje sten

Vi fruktar det vi inte ser
I mörkret göms det lätt
Det som vi ser i våran fantasi
Och många stannar hellre hemma i sin trygga vrå
men’s andra, de kan inte låta bli
De måste känna rysningen
Kontakten med nåt vilt
Sätt all modernitet på paus
och bara vara till
För skogen är nåt levande
Det känner man direkt
Träd varsamt och väck inte det som inte vill bli väckt

Vapenskåpsvisan

När dagen gryr
Så vill jag ge mig ut
På äventyr
I landskap utan slut

Där få mänskor går
där gör jag mina spår
Nu gör jag mig klar
att uti skogen dra

För jag har vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet men så också några
andra små roliga grejer
andra små roliga grejer
Vapen uti skåpet men också
andra små roliga grejer
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet, så ni vet

En dag, ett liv
det flyger fort förbi
En kamp, en strid
en mänskas grubbleri

När allt kommer kring
är det de enkla ting
som får dig förstå
vad du vill ha ändå

Och det är vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet men sen också några
andra små roliga grejer
andra små roliga grejer
Vapen uti skåpet men också
andra små roliga grejer
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet, så ni vet

Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet men så också några
andra små roliga grejer
andra små roliga grejer
Vapen uti skåpet men också
andra små roliga grejer
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till
Vapen i, vapen i, vapen i skåpet
Vapen i skåpet så det räcker till

Blodshämnd
Jag är en ganska enkel man och enkel min person
Jag bidat tiden länge men nu har jag tappat tron
För nu till sist har saker hamnat utanför min dörr
Det är först då jag bryr mig, nej det händer sällan förr

Jag flutit upp mot toppen, vänt min kappa efter vind
Med fingret upp i luften, vind i ryggen och mot kind
Jag lyfter lön men ansvar är det sista jag vill ha
och nu när allting rämnar känns det inte alls nåt bra

Jag vill ha blodshämnd
Jag vill ha blodshämnd
Blodshämnd
Jag vill ha blodshämnd

Jag spelar med i spelet när jag vinner nåt på det
Och att jag hånar andra är väl ingen hemlighet
Det är så lätt att glida med, marschera på ett led
Att ta den enkla vägen är min specialitet

Jag är en ganska enkel man och enkel min logik
Hör man ej när jag talar så begynner jag med skrik
Hör ingen när jag ropar finns det allehanda sätt
Med järnspett, våld och vilja kan man alltid banka vett

Jag trodde jag gick säker om jag bara spela med
Men nu har även jag till sist i smutsen sparkats ner
och överheten pissar mig i ansiktet och ler
då svartnar det för ögonen, sen finns det inget mer

Jag kokar utav hat
Och att jag villigt lät mig luras vill jag inte veta av
Och jag ska hämnas om det så må bli min undergång
Och allt jag sagt förut vill jag ej höra talas om

Jag fradgar rabiat
Då mina utvägar blockerats blir jag allt mer desperat
Skyller ifrån mig allt jag kan men jag blir bara mer patetisk och
nu rämnar min fasad i allas ögon är jag såld
Men jag kan inte se, jag är i raseriets våld
Det trotsar universums gränser
Upp och ner, till höger, vänster
Världsalltet kollapsar till den singulära punkt som är min blodshämnd
Jag vill ha blodshämnd
Jag vill ha blodshämnd…
Jag vill ha blodshämnd!

Bonn-Karlssons gånglåt

Nu ska i berätt en historia som är sann
Had’l did’l dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Den utspelte sig i Västerbottniens land
Had’l did’l dad’l-doda, dod’l-did’l-dej

Ty där bodde en bonne me kräka å gård
Å kärring å onga å sju svåra år
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja had’l-did’l dad’l-doda, dod’l-did’l-dej

Att bonn’ hette Karlsson, he vet man bestämt
Och att han hadd nära till båd’ ilska och skämt
Ja han skrie å skråle, han skrek och han svor
Åt hin håle och han som i himmelen bor
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Åt hin håle och han som i himmelen bor

En möra se vakne ‘n Karlsson go å gla
Å tänscht wo skola vi schåa we’ ida?
Ja vi börj wäl ve käfi å sen få vi se
Måhända man skulle ha hugge se nå ve’?
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja måhända man skulle ha huggi se nå ve’

Men he fanns int nå käfi, i skåpa va he tomt
He fanns int ‘n matbit vartän han lete ront
Å han skri’e etter qwinna, han skrie upp i skyn
Och mintes hon hadd åkt å handle i byn
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja han mintes att qwinna handle i byn

Jaha, tänkt ‘n Karlsson, då klocka hon var sju
He knörre däri magarn och kaffetarmen nu
Men he kräka kan äta, he klara no ja
I djer ju en särdeles präktiger karl
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja, i djer ju en särdeles präktiger karl

‘N Karlsson han rännt uti fuse där brevi
Tog Kalv-Start och Pullfor och Betfor och kli
För med kraftfoder blir man ju stark och på topp
Han hällt allt uti gryta och blanne opp
”Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej”
Sjöng ‘n Karlsson däri köke å koke se ‘n sööpp

Och sen ska ji vet, gick ‘n Karlsson och sket
Han satt där’na å koxe på sin badrumstapet
Å he va som he starte en trestegsraket
He’ va flöjtspel och tuba och domedagstrumpet
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja med flöjtspel och tuba och domedagstrumpet

Å ’n Karlsson han flög ut genom toatake sitt
Se laangt och se hårt va trycke när han skitt
Ja han sväva runt åkra, he käntes rent stort
För han tänkte se bra, nu bli vårbruke gjort
Had’l-di dadl-doda, dod’l-did’l-dej
Ja harreligen se bra, nu jer vårbruke gjort

Storbonden

Stäng fönstra å dörra å håll dig nu inn
Storbonden kommer med traktorn
Han kömm ’ja ve tunna som spruta å rinn
Storbonden kommer med traktorn
Storbonden kommer med traktorn

Stäng fönstra å dörra å håll dig nu in
Storbonden kommer med traktorn
Han kömm ’ja ve tunna som spruta å rinn
Storbonden kommer med traktorn
Storbonden kommer med traktorn

Å nu lukta he’ perning i mest hele byn
å bönnra ha brått nästan mest hele ti’n
Ty voranna nalkas å sola hon skin
å dyngtunna sitt baki traktorn

All föltje i byn finn he bäst å försvinn
när storbonden kommer med traktorn
och kläa på strecke dem lukt så he brinn
när storbonden kommer med traktorn
när storbonden kommer med traktorn

Nu väx he å skin etter tega se grannt
där storbonden fyre ’ve traktorn
å all andra böndren dem gjort likadant
när storbonde kömme ve traktorn
storbonden kommer med traktorn
storbonden kommer med traktorn
storbonden kommer med traktorn

Jag ger mig aldrig

Nog jer det väl bedrövligt att man jämt är så tvärsöver
Då att tiga still och följa med är det enda man behöver
men när de försöker tvinga mig att falla in i ledet
så växer hornen ut och jag får sågklingor i skrevet

För jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig
Nä jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig

Nej, jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig
Nä jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig

Nog är det ganska märkligt att jag ändå har en fruga
som lever med att ingenting blir gjort uti vår stuga
För att vara den som kräver hjälp är verkligen försmädligt
så allt som görs ska göras själv och ingenting blir färdigt

Och skulle man nu ta en stackars hantverkare hit
så torte väl han bli tokig utav all min skit
och dem köst se mytje pärning att då måst man spreint å låna
men si banken å skattmas’n de vill jag hellre råna

För jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig
Nä jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig

Nej jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig
Nä jag ger mig aldrig (ger mig aldrig)
Ger mig aldrig, aldrig ger jag mig

Stora vida världen

Vi kommer till världen som oskrivna blad
och lämnar som solkade tras
Den lyckligt ovetandes nyfikenhet
får drömmarna snart nog i kras

Ju mer du vet och du ser känns vardagspratet allt mer trist och banalt
Det är nåt trendigt och hippt, ja de säger det är nytt och normalt

Men har du tänkt att göra färden genom stora vida världen
Vet att lyckligast, det är nog den som ingenting vet
Och är du dömd att stigar vandra som är svårare än andra
sök att inte ödet klandra, det är blott vad det är

Man talar om kunskap och information, men den som törs sjunga tas bort
De oskrivna reglernas korporation ser till att gräsmattan hålls kort
Med stora ord, ”demokratiprojekt”-nånting, nåt som är stort och globalt
Det är nåt trendigt och hippt, ja de säger det är nytt och normalt

Jobb och hem, konsumtion på Internet, en ”öppen anstalts”-vardag
Allt social interaktion är via skärm, det är visst nytt och normalt

Men har du tänkt att göra färden som en människa i världen
Vet att lyckligast, det är nog den som ingenting vet
Och är du dömd att stigar vandra som är svårare än andra
sök att inte ödet klandra, det är blott vad det är

Bland ängar och berg
Hör nu människa på
Om din dager känns grå
Det är mycket vi aldrig nånsin ska förstå
Så låt tankarna vandra och anden få färg
och gå vandra med gudar bland ängar och berg

På den väg som du går
Väntar törnen och snår
Där finns fallgropar djupa
du får dina sår
Men då tröttheten går genom djupaste märg
Så gå vandra med gudar bland ängar och berg
Ja gå vandra med gudar bland ängar och berg

Om din väg bliver smal
genom levnadens kval
vänd då riktningen norrut
mot vildmarkens sal
Och låt tankarna vandra och anden få färg
där du vandrar med gudar bland ängar och berg

Du får lindring och tröst
Du får ro i ditt bröst
Ifrån ungdomens vår, genom ålderns höst
Ty då tröttheten går genom djupaste märg
Kan du vandra med gudar bland ängar och berg
Ja du vandrar med gudar bland ängar och berg

Norrlands hemlighet
Vi åker genom sommarnattens Norrland
Du säger du vill se det som ingen får se
Det ödsliga, det tomma och enorma
som inte kan beskrivas, det som måste ses
Och milen rusar fram

Så jag svänger från huvudledens raka band
in på en skogsväg som ingenting vet
Vi snirklar fram i timmerbilens skogsland
och säger ingenting till varandra när…

Färden går genom norrländska skogar
som susar och viskar det inte någon vet
Färden går genom norrländska skogar
och någonstans därinne finns Norrlands hemlighet

Och midnattssolens ljus gör milen korta
får timmar och minuter att dansa förbi
Mobiltäckningen är sen länge borta
och tanken är snart tom, men vi fortsätter

Färden går genom norrländska skogar
som susar och viskar det inte någon vet
Färden går genom norrländska skogar
och någonstans därinne finns Norrlands hemlighet

Destinationer är blott falska mål som vi tar till
när själens tomhet rivit oss för länge hägrar stillhet vi
tror att vi ska känna bara vi får komma dit
En lastplats för en timmerbil i skogen fick det bli
Du kysser mig, jag kysser dig sen blir det som det blir

Och färden går genom norrländska skogar
som susar och viskar det inte någon vet
Färden går genom norrländska skogar
och någonstans därinne finns Norrlands hemlighet

Färden går genom norrländska skogar
som susar och viskar det inte någon vet

När nordanvinden kallar
En pojke såg mot berget för att dit på sina skidor gå
De snöbetäckta sluttningarna lockade honom så
Han snörde sina pjäxor och tog sina kläder på
och Nordanvinden viskade nåt som inte gick förstå

När han kom fram till berget, där vid horisontens slut
såg det han sett på avstånd väldigt annorlunda ut
Den sluttning som tyckts vit var av sly och snår beväxt
Det liknade inte alls vad som i hans sinne varit perfekt

Den du är
Den du är
Den du är skall du en dag kunna se
Tills dess så får du gå
Fortsätta vandringen
Den du är
Den du är
Den du är skall du en dag se
När gudar och Nordanvinden kallar dig
Om du väljer att följa med

Och pojken växte upp och blev väl sedermera nån slags man
han glömde bort sitt berg där han i livets hjul försvann
Han tog den breda vägen, som från vaggan går till grav
Den är säker och utan överraskningar, och med minsta möjliga krav

Men så en dag kom korpen, med svärtans skarpa rop
Och pojken som nu blivit man fick ljudet långt in i hjärtats grop
“Säg, människa, varför vill du lida?” ropa korpen från det blå
“Är det för att du glömt vad du var ämnad till, fast du ändå tycks förstå?”

Vi ska lära er
En dag gav jag upp min tv-apparat
och min radio och tidning med
Det var länge sen, det är många herrans år
och jag saknar ingenting

För ibland, hos nån vän blir vi bjudna på nån mat
till en bakgrundsfond av media
Och där sitter nån plufsig medieprussiluska
och hennes hanrej och ska uppläxningssnuska

För ni ser, ser, ser
De vill trycka ner
er av rädsla för att ni en dag ser
Att ni ser, ser, ser
Lögnerna de ger
er för att kunna stjäla ändå lite mer
Lögnerna för att stjäla ännu mer

När jag först fått höra att jag ska veta hut
Kommer pjosk och känsloprat
Finns det nån med nåt i kallingarna kvar
som med våld kan härda ut?

När förmaningar och förbud till sist tar slut
ja då börjar kändishorandet
Larvig dans, tantromans, politik förklädd till trams
och jag zonar ut och säger, tack, nu får det räcka

Vi måste hem och släcka
För att strömmen måste räcka
Ja vi tänker på klimatet
och gåsleverproletariatet
Kanske vända sig mot Mecka?
Böja upp gubba-häcka
som de så gärna jämt vill spräcka

När vi kommer hem, pustat ut och gått i säng
börjar frugan sedan flina
“Vi blir nog aldrig mer bjudna dit nånsin igen”
och sen skrattar vi gott så att vi nästan börjar grina

För ni ser, ser, ser
Vi ska lära er
Att vi har att säga till om mer än er
Och ju mer, mer, mer
som ni sparkar neråt
så syns vad som driver er

För ni ser, ser, ser
Vi ska lära er
Att vi har att säga till om mer än er
För ni ser, ser, ser
Vi ska lära er
Det man slänger upp i luften faller ner
och kastar man sånt där brunt och äckligt, ni vet
så är man snart täckt utav en kletig smet
och det kommer en dag, när ingen orkar mer

När den kommer, då kommer de för er

Vänd röven om
Ibland har det väl kunnat hända att jag fått skumma förslag och inbjudningar
Ja det tycks som att en del löst folk gillar mig
Och mer än en gång har jag fått höra att jag umgås med busar och hedningar
och det ligger väl kanske nåt i det i och för sig

För jag vill inte va den som stänger dörren för en vän
som jag ej ännu mött, och det gör mig väldigt trött
att sitta bland dom som ängsligt höjer fingret
för att pejla riktningen för dagen, rädda för att nån blir stött

Ja vänd då röven om och gå tillbaks vartfrån du kom
för vet du om ditt värde så kryp inte för nån
Nej, vänd då röven om och gå tillbaks vartfrån du kom
för har du nåt förstånd så struntar du i dom
som man måste krusa för att va en del av deras möblemang
Nej vänd då röven om och gå tillbaks vartfrån du kom
Att fjäska understår inte en man

Nog har jag ibland fått höra att jag borde ta avstånd och skärpa mig
rätta in mig i det led som fört oss hit
Men rent ärlig, vad ska jag göra? Det var aldrig för mig någon lyckad grej
att stå på var sin sida om linjen och kasta skit

För det som just nu är rätt kan imorgon vara fel
det går fort när det vänder och man märker en stor del
som mest bara dansar med kappan efter vinden
ängsliga att de en dag står själva när de andra gått

Ja vänd då röven om, om du råkar träffa dom
för du kan tänka själv, så kryp inte för nån
Nej, vänd då röven om och gå tillbaks vartfrån du kom
för har du nåt förstånd så struntar du i dom
som man måste krusa för att va en del av deras möblemang
Nej vänd då röven om och gå tillbaks vartfrån du kom
Att fjäska understår inte en man

Brännvin, bärs och buliken
Ibland så känner man sig tråkig och vill mest vara bråkig
då allt är samma lika varje dag
Man kör på i gamla spåren och längtar mest till våren
för Norrlandsvintern gör väl ingen gla’
Visst man kan ju åka skider då skotern bara glider
på sommar’n kommer ändå myggorna
Men he lönsch int deka ner se, och hur he nu än jer se
har jag lösningen för att må bra

För när allt annat ändå bara stänger ner
ska man se till att öppna upp och tanka mer

Starta upp den stora sågen och kasta dig på bågen
Med tvåtakt går det alltid lika bra
Kapa vilt uti bland träden och lasta dom på släden
i tvåtaktsavgaserna
Härja runt och lukta läder när du släpper väder
kroppsarbete gör att man mår bra
Och med brännvin, bärs och buliken blir människan go’ och gla’
Faderi, faderalladera

Och sen i byn så börjar festen, där du får vara gästen
de andra de har fixat allt så bra
Det är tjo och underhållning och man har stor behållning
av grisarna från Edgården, ja
För de ligger gott i kistan och det är nånting visst när man
känner igen blekansiktena
Ja här är allehandra åldrar, reklamens blanka foldrar
de eldar jag i spisen i varje dag

När allt omkring blir tomt och tyst och stänger ner
ska man se till att öppna upp och inta mer

Så sparka loss och öppna dunken med krysset, den är tung men
rätt snart så finns det inte nånting kvar
Vi har det mesta vi behöver och har man inga klöver
så jobbar man mera och spar
Och vem bryr sig väl om väder när man har fina kläder
så kräng på skoteroverallerna
Och med brännvin, bärs och buliken blir människan go’ och gla’
Faderi, faderalladera

Packa ner lilla kondomen och skippa omikronen
vem vet vad kvällen kommer bjuda på?
Boosta upp med kromosomer och skrik i mikrofoner
och bränn sedan gummi för två
Härja runt som era fäder och mödrar förr i världen
och strunta i allt nytt och normalt
För att brännvin, bärs och buliken gör människan go’ och gla
är en sanning, igår som idag
Faderi, faderalladera
Faderi, faderalladera